pappa.
nu skriver jag av mej & jag skiter i vad ni tycker om det.
Jimmy Krister Senor.
du sa att du alltid skulle finnas här för mej,
du skulle aldrig lämna mej,
du skulle aldrig svika eller såra mej djupt,
aldrig kalla mej för kränkade saker,
kallar du dehär för pappa ? när jag va liten så behandlade du min mamma för skit tänker inte säga vad du gjorde , men det du gjorde va fegt som fan.. din ursäkt t detta va att hon va otrogen men ska jag vara helt ärlig så förstår jag henne ifall hon va det , ingen skulle vilja ha en sån pappa eller pojkvän som du, jag skäms så grovt mycke över detta för jag insåg aldrig va du va för person fören mamma berättade för mej & nu har jag insett vilken hemsk människa du är förlåt men det är bara ren sanning , alla tyckte du va rolig osv osv.. men det va bara va du visade , när jag va liten ungefär 1 år så skulle du ta hand om mej , du skulle ge mej mat osv , när mamma kommer hem från jobbet vid 2 så har jag inte ätit än har fortfarande samma blöja & du hade försökt ta livet av dej , när jag va mellan 5-10 år så stack du ett antal gånger för du mådde dåligt , du stack t din kompis & kom tillbaka två veckor senare & hämtade mej, när jag bodde hos dej så hade du typ inga pengar så det blev 3 dagars gammal pizza , sen nu under sommaren så va jag i Kroatien så fick mamma ett sms från dej , du hade skrivit att du skulle slå sönder hon & tommy , när jag väl tog upp detta med dej så nekade du det.. Asså vad håller du på med? När jag vet att det är sant så behöver du fan inte ljuga för mej eller hur? Jag är trött på att förlåta dej.. När jag behövde dej som mest så sa du att du skulle ta livet av dej , du bara stack ? Hurfan kunde du göra så helt seriöst.. Efter allt du sa t mej.. Under alla bup & soc möten så kom du på ett efter du hade sagt att du skulle ta livet av dej.. Du svek mej pappa fattar du inte det ? Senare så fick jag sms av dej oregelbundet , det stod att jag va misslyckad , misstag & massa sjuka saker & vet du vad ? Du sårade mej där pappa… vi bestämde massa gånger att vi skulle släppa kontakten men du försatte skriva.. Du skrev på fb , du skrev t min mamma & t mej… du kallade min mamma för hora & du fick mamma att bli rädd för dej över alla smshot.. Du blev så jävla sur för mej för jag inte ville bo hos dej? Asså snälla… du är myttare tanke på hur mycke du har ljugit för mej nu.. På julafton så kallade du mej för hora.. Du vet precis vad som har hänt med mej & du vände det emot mej, du sa att jag va hora & knullade 18-20 åringar men du vet själv vad som hände. När vi skulle på match i somras du , jag & linnea så kom du full ett antal gånger.. Vet du hur mycke jag skämdes över dej ? Du kommer t stan & skriker.. Jag skäms så jävla mycke över dej , jag är inte stolt nånstans över att vara din dotter , när folk säger ”din pappa” du är lik ”din pappa” när du bodde hos ”din pappa” han är inte min pappa!dom flesta har insett det nu , efter allt du har sagt t mej, mamma & tommy så är du ingenting mer än en människa , en pappa får inte sin dotter att gråta sig till sömns & skada sig själv, du lyckade vända farmor & farfar , mina fastrar mot mej.. Mamma har funnits här för mej i alla lägen men jag va blind helt enkelt. allt detta gjorde så jag mår som jag gör.
Du va den jag litade på mest när jag va liten,
Jag va pappas lilla flicka & jag litade på dej.
än idag så gråter jag för detta men jag förstår fan inte varför..
helt seriöst du är inte värld mina tårar..
tänk om..
när allting bara va perfekt & mitt liv va det bästa jag visste..
jag glömmer aldrig alla minnen man har med alla ,
eller allting man har gått igenom,
fast man har berättat mycke & man har pratat ut finns det ändå kvar..
det är ju en lättnad att få berätta men man mår fortfarande dåligt.
jag mådde skit & hade ingen lust kvar,
jag förlorade exakt allting förutom sean,
min mamma förstod ingenting tills jag gick över gränsen,
till slut berättade jag exakt allting för henne & hon förstod..
det blev massa strul & sån skit men det är väll värt det för allt ska bli bra igen?
men även fast jag har pratat ut & jag har fått tillbaka dom jag verkligen älskar
asså man känner fortfarande smärtan inom sig..
man känner fortfarande att det river & man skriker efter något
för man vet att något saknas men man vet inte vad..
t.e.x min pappa... han skulle stanna eller hur?
han skulle aldrig lämna mej, han skulle aldrig svika eller såra mej..
va hände? den enda jag kan kalla för pappa som ändå alltid har stannat är tommy..
men när man förlorar så mycke så känner man en stark förlust,
& det klart att jag tänker tillbaka och jag kommer aldrig göra om samma misstag
så jag förlorar mina vänner igen, men jag vann tilllbaka dom & det kan jag inte förstå,
men allting sitter fortfarande kvar & man kan ställa frågan tusen gånger utan att få ett svar varför?
varför blev allting så fel, det kommer förfölja mej som min egna skugga.
han förstörde mitt liv.
